driven och sjukskriven

Äntligen har jag fått sova en hel natt.. eller nästan iaf. Jag drömmde en sak och sen när drömmen var slut tyckte jag att jag kanske borde vakna.. men attans, klockan var mitt i natten och jag fick lov att sätta igång en ny dröm.

Drömmar är något man ska vara rädd om.. dagdrömmar speciellt.
De kan förstöra en hel del... men rädda en massa.

Jag inspekterade falu lassaret för en vecka sedan. Testade om det var någe mjuka sängar, om de hade bra och många kanaler och om det var trevlig personal. Deras betyg blev: VG+
Sjukskriven vid 16års ålder, hur duktigt gjort är inte det?

Att gå på pencilin eller antibiotica varannan månad är inte så bra har jag äntligen förstått nu.  Stress på det, kan det bli mycket bättre?

Jag kan verkligen inte lyssna på min kropp.."Oj jag har visst hostat i några veckor." " jaja, det går över"  "jag ska bara" "det är inte så farligt" 
Så länge jag inte har 40graders feber och inte kan gå så är inte jag sjuk helt enkelt.
Jag har allt på rätt plats i huvudet, jag mår super där uppe.. men min kropp säger något helt annat.
Kroppen sa "NEJ SLUTA!"  förra söndagen, det var riktigt läskigt men jag förstod inte... jag ville inte förstå. Sjuksökterskan beodrade mig tillslut att ligga i sängen och hon tvingade mig att låta henne ta hand om mig.
Nu har jag gått hemma en vecka, inte gjort så mycket alls... har väl fortfarande inte rikigt förstått men jag känner nu att så fort jag tänker på tex jobbet så reagerar kroppen. 
Tänk vad coolt det är egentligen hur kroppen fungerar... den säger ifrån.. gör så att man måste ta det lugnt. 
Vad skulle jag göra utan min kropp?  oj vad jag tycker om den ibland;)
  

Men jag tror inte att det är bara jag som är stressad nu för tiden.. hela samhället är uppbyggt så.. man ska göra allt på en gång.
Det finns så mycket som man måste hinna med, studera, jobba, engagera sig, resa, ha semester, träna och leka med kompisarna.
När hinner man ta det lugnt och ta hand om sig själv? Igår?
Vad händer om vi inte gör som kroppen säger.. dör vi då? (det skulle inte förvåna mig)
Lägg dig ner på golvet i fem minuter.. glöm att det behövs damsugas, skuras och poleras. Bara lägg dig där.. titta upp i taket och tänk på allt man är glad över.. familjen? pojk/flickvännen? husdjuret?, ta några djupa andetag (ända nerifrån magen) och njut av att inte bry sig sådär himmla mycket.
De där få stunderna kan göra underverk.


Man ska vara rädd om det man har.. man glömmer så lätt bort det., vi glömmer bort varandra.
Hur ofta säger du till de personerna att du tycker om dem?
"Men de vet om att jag tycker om dem" tänker du..  klart det gör.
Men att få ett litet samtal, är jätte värdefullt.
Tänk om du plötsligt fick ett samtal av någon kompis/syskon/förälder med bara de få orden " jag tycker om dig". De orden kan man leva länge på.
Men att säga de orden tror jag är svårt för många.. man måste juh lägga sig i "underläge" och visa sina känslor. För hur många gånger har du sagt till din syster eller bror att du verkligen älskar/tycker om dem?
Vi svenskar är så stela tycker jag... har så svårt att visa våra känslor öppet, "det är inte manligt att gråta" " skratta inte så högt", riktiga tråkmånsar om jag får säga vad jag själv tycker.
Nej skärp er! Visa vad ni känner, varesig ni är arga, glada eller ledsna:)



Nu går dagarna ganska fort endå.. det blir ljusare och varmare och snart är sommarn här. Inte för att våren har kommit dierkt men iaf.

Nu ringde en som jag tycker väldigt mycket om, min rumskompis björn:)
Jag har lovat att jag ska på hans föreställning som är ikväll så nu måste jag sluta.
Dags att dra iväg till den stora staden igen:)


Dagens Bild: Vietnam urinvånar ungar med sin leksak.
31237-2
"Den här hönan är död..^^ och den är min"


Dagens uppgift: ring till någon du tycker om och berätta det! (det behöver inte vara en kärlek) 

Dagens komihåg: Tat lugnt!

Kommentarer
Postat av: ellinår

söta du.

jag kan inte heller lyssna på min kropp. jag hostade som en kedjerökare i två månader, och tyckte att "jaja, lite hosta får man kanske stå ut med" utan att jag ens var förkyld eller hade några andra åkommor. sen slog kroppen tillbaka, och jag fick muskelkramp i bröstet i några dagar. det var inte skönt.

jag ska komma ihåg att ta det lugnt, om du gör det! var rädd om dig sötnos!

Postat av: Linda

åh vilken fin visningsbild du har!

2006-04-11 @ 11:37:25
URL: http://www.indala.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback