what a wounderful world.

Jag var så positiv när jag vaknade i morse, som det kanske märktes.

Lyckades det inte vara så att vi blev underbemannade och fick slita som djur idag, på min allra sista dag. Lyckades jag inte spilla hett hett kaffe över mina händer. Lyckades jag inte börja lipa också. Jo det gjorde jag, på min allra sista dag. Men det ska ju vara så, den sista dagen ska vara speciell. Studenten tex. fast det kanske inte är på det viset då.
Skönt att få gråta av sig lite i alla fall. Och jag är inte helt nerstucken, förutom lite små blåsor på händerna. Jag tog det ganska bra. Inte är jag bitter nu inte, nej, tvärtom. jag har ätit en riktig mc flurry daim m kolasås och faktiskt lyckas slänga den innan den var helt slut. Jag åt också ett happy meal och testade på hamörgarna, inte så farligt, men inget speciellt, jag är nog inte så förtjust i hb:s.


Nu är det dags att bada, vara uppe långa nätter, glömma bort att äta, sova i solen, springa tills man svimmar, äta jordgubbar i mängder, köra moppe, göra illa sig ( tradition för mig på sommaren, fast jag aksnke kan räkna in kaffet?), få fästingar, få myggbett, titta på huggormar, bada näck och cykla så lång man bara orkar, prata ett annat språk, lyssna på sommarpratarna på p1, och längta tills man dör.
Sommar helt enkelt. jag är nog ingen vintertjej. jag vill lära mig surfa.


nu ska jag dra till gävle och titta på brollan.
hej hopp

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback