stressibrallan
vissa menar att man blir mer produktiv och effektiv när man är lite stressad? Men till vilken nivå då?
Jag är i mitt negativa satdium just nu och försöker göra det till något positivt, det jag skulle kunna göra är bara att ta tag i de sakerna som jag behöver göra. Vissa saker gör jag, men allt som handlar om skolan är helt borta.
Varför blir det så? Att när jag är stressad så blir jag negativ och gör ingenting egentligen.
Är det någon som har något tips på hur man kan göra för att inte det ska bli så?
(inte bara den vanliga "gör det bara", för den funkar inte riktigt för mig, det är bara mirakel männsikorna som kan sånt).
Nu sitter jag i alla fall här med min fina dator, min fina nallebjörn. Den är min guldstjärna på dagen och min nattare på kvällen. Underbart det kan vara att ha en bärbardator.
funderar på det här med träning också, hur gör man?
HUr gör man för att motivera sig ordentligt om man måste träna själv, jag menar det går ju som på räls ena veckan medans nästa så blir det popcorn varje dag.
Jag tror att om man tränar för att se bättre ut så håller det aldrig i längden (kanske för de där mirakelmänniskorna), men tränar man för att må bättre så håller det, fast inte om man tillslut mår bra och slutar då, som jag min dumbom gör så jag får börja om igen från början:P
Så hur gör man då för att få ihop sitt liv, med städning, pluggning och träning? Man tänker positivt och så går det, fast kanske inte som man tänk sig:)
Sen kanske man ska ta tag i det också, lite pepp, inte.
åå, jag blir också helt paralyserad när jag blir stressad. och så blir det ingenting. typ topmodelmaraton och låta lägenheten förfalla och viktigasakerhögen bara växer, eller ta tusen posebilder till bilddagboken, hahaha. :D
men då brukar jag:
alt. 1: bestämma mig för vad som är viktigast och göra det. när jag gjort det har liksom högen med saker att göra minskat lite, och det känns lite lite bättre.
alt. 2: låtsas att jag sitter på månen och tittar ner på måstehögen och mig själv, och tänka "om hundra år", och då brukar jag slappna av lite, när det där perspektivet liksom kommer..
alt. 3: säga "okej, det här är en feldag" och så gör jag verkligen INGENTING. och så låter jag mig själv verkligen göra ingenting till 100%. och det är viktigt att hålla på det. inte diska ens en tesked, inte producera mer än en fjärt! då brukar det släppa, det är lite som microlax att ha en feldag. det brukar sprutta på efter det, lätt och smidigt.
ja. så gör jag med stressparalyserandet. men träningen, det kommer jag aldrig fatta hur man lyckas med! när du kommer på nån smart lösning kan du väl rapportera?
kram!