Att ha minnesförlust och äta socker.

Jag säger då det...
De som är runt omkring mig vet nog troligtvis att jag har lite mag och matproblem. Och matproblemen kommer nog aldrig försvinna.
Jag har bestämt mig och jag vet att jag klarar mig utan sockret och jag mår mycket bättre av det. Men det här med Mens, det är så bra att skylla på den, så alla killar också kan göra det såfort vi är lite sura. Men det är faktiskt sant, i alla fall för mig många gånger. Jag blir bitter och tycker om att tycka synd om mig själv. Haha,det är så tragiskt.

Eftersom jag inte befinner mig i min hemma lägenhet, så innebär det också att det finns riktiga saker i köket som man kan äta, som innehåller socker, och inte lite heller. Jag klarar det sålänge jag inte har mens. Men idag blev det pepparkakor med ost på, och lite brownie glass.
Man skulle kunna säga att när minnet försvinner och glömmer att man har en självdisiplin. Men men. som tur är går jag fortfarande på mitt hormonfriamoln och mår inte sådär jätte dåligt över det.

Jag har tänkt på en sak också, jag komihåg när jag var yngre och läste olika böcker eller tyckte något som inte var så normalt att tänka på vid den åldern. Då som jag tror att man blir bemött i skithålor så blev jag den konstiga, och jag skämdes och slutade tycka eller sket i att säga något. För jag inte ville vara den speciella.
Men nu har jag insett, jag är den där som tycker konstiga saker, eller är intressrad av dem och det är roligt. Istället för att hålla tyst och skämmas så är jag den jag är, grattis Stina Lisa du är konstig och du är stolt över det.
Nu ska jag baka bröd tänkte jag. Fast det är ju lite sirap i.. kanske inte så bra. Men skit samma. 

Ibland ger man sin hund mat när den tiger, inte alltid, men någon gång och just nu så tiger min kropp om lite gott bröd och jag tänker tillfredställa den:q

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback